Socialstyrelsen information och rekommendationer

Prostatacancer drabbar ca 9.000 män i vårt land varje år. Ett PSA-prov kan ge en fingervisning om det finns ökad risk. Men hur tillförlitligt är provet och vad innebär det?




Ska man låta kontrollera sin prostatakörtel?
Vid de flesta cancerformer är det bättre ju tidigare en tumör upptäcks och behandlas, t.ex. vid bröstcancer och livmoderhalscancer.
När det gäller cancer i prostatakörteln är det däremot inte alltid en fördel med tidig upptäckt. För en del män kan tidig upptäckt av prostatacancer till och med vara mer till nackdel än till fördel. Prostatakontroller erbjuds därför inte rutinmässigt. Rekommendationen är istället att alla män som överväger att genomgå ett PSA-prov, först ska få information om för- och nackdelar och sedan själv fatta ett aktivt beslut om att genomföra testet eller att avstå.
Om Du ändå är tveksam och har vidare frågor kan Du naturligtvis diskutera med läkaren innan Du beslutar Dig för att ta provet.


De viktigaste fördelarna och nackdelarna med PSA-prov
Den viktigaste fördelen med PSA-prov är att tidig upptäckt och behandling av prostatacancer minskar risken för allvarlig prostata-cancer i framtiden. En europeisk vetenskaplig undersökning visade år 2009 att regelbundna PSA-prov kan leda till en minskning av risken att dö av sjukdomen med omkring en tredjedel på nio års sikt. I undersökningen behövde 1 000 män göra PSA-prov för att ett dödsfall i prostatacancer skulle förebyggas.
Den viktigaste nackdelen är att många som PSA-testas får cancerdiagnos och behandling i onödan, eftersom deras prostatacancer aldrig skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom. Det är betydligt fler män som behandlas i onödan efter PSA-prov, än som botas från en livshotande cancer.


Män får själva ta ställning till om de vill testa sig
Eftersom det är svårt att veta om nyttan med prostatakontroller överväger de negativa effekterna, finns det ingen allmän rekommen-dation om att alla män ska testas. Män kan värdera tänkbara fördelar och nackdelar på olika vis. Därför får de själva ta ställning till om de vill låta testa sig eller inte.
Något som talar för regelbundna PSA-prov är om man har flera släktingar som drabbats av prostatacancer, eftersom risken då är större att man själv ska få sjukdomen.
Känns det viktigt att undvika upprepade undersökningar och biverkningar av behandlingar, kan det tala emot PSA-prov. Om man har någon annan sjukdom som kan bli allvarlig inom de närmaste åren är risken mycket liten för att en tidigt upptäckt prostatacancer ska hinna utvecklas till någon allvarlig sjukdom, eftersom detta vanligtvis tar många år.
PSA-prov är ingen garanti för att en allvarlig prostatacancer upptäcks medan den fortfarande kan botas.


Vad är prostatakörteln?
Prostatakörteln omsluter urinröret just nedanför urinblåsan. Från medelåldern växer prostatakörteln hos de flesta män, så kallad godartad prostataförstoring.
Elakartade cancertumörer i prostatakörteln blir dock vanligare med stigande ålder, men det finns inget samband mellan godartad förstoring och cancer i prostatakörteln. Både godartad prostataförstoring och prostatacancer kan medföra att urinstrålen blir svagare och att man kan få gå och kissa oftare.
Lindriga besvär som utvecklas under flera år beror vanligen på godartad prostataförstoring och inte på prostatacancer.


Prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska män. Vattenkastningsbesvär och smärtor är vanliga symtom. Risken att drabbas är ökad om man har nära släktingar som har haft sjukdomen. Prostatacancer är sällsynt före 50 års ålder. Tre fjärdedelar av dem som får symtom av prostatacancer är över 70 år. Sjukdomen kan då sällan botas, men symtomen kan lindras och
sjukdomen bromsas med hormonell behandling. Var tjugonde svensk man dör av prostatacancer, hälften är då över 80 år.


Cancerceller gör inte alltid att man blir sjuk
Det kan bildas cancerceller i kroppen utan att man blir sjuk. Prostatakörteln är troligen det organ där det är vanligast att det bildas cancerceller. De flesta av dessa härdar av cancerceller är små och växer mycket långsamt. En tredjedel av alla män mellan 50 och 75 år har cancerceller i prostatakörteln, men bara en av tio män utvecklar en prostatacancer som behöver behandlas.


Hälsokontroll med PSA-prov för prostatacancer
I en prostatakontroll ingår ett blodprov som kallas PSA. PSA är en förkortning av prostataspecifikt antigen. Det är ett ämne som produceras i prostatakörteln och utsöndras i sädesvätskan. Alla sjukdomar i prostatakörteln kan leda till att halten av PSA i blodet ökar. Ett förhöjt PSA-värde i ett blodprov behöver alltså inte betyda att man har cancer.


I vilka åldrar kan PSA-prov vara aktuellt?
Botbar prostatacancer, som måste behandlas för att inte bli livshotande, förekommer nästan bara hos män mellan 50 och 75 års ålder. Därför är det i dessa åldrar som det kan vara aktuellt att ta PSA-prov, även om man inte har några symtom som tyder på prostata-cancer.


De flesta män har ett lågt PSA-värde
De allra flesta har låga halter av PSA i blodet, men värdet ökar med åldern. Ett lågt PSA-värde i kombination med en normal prostataundersökning (med ett finger via ändtarmen) innebär att det är mycket liten risk för behandlingskrävande prostatacancer. Om undersökningarna är normala kan de upprepas efter något eller några år, beroende på nivån av PSA-provet.


Vad innebär ett förhöjt PSA-värde?
Var tionde medelålders man har förhöjt PSA-värde, men bara hos en tredjedel av dem hittar man cancer i prostatakörteln. Vid upprepad testning under många år kommer omkring var fjärde man att ha ett värde som motiverar ytterligare utredning. Hos män med PSA-värde över en viss nivå brukar man göra en undersökning med ultraljud och vävnadsprov för att ta reda på om det finns
cancer i prostatakörteln. Undersökningen och provtagningen görs via ändtarmen och kan upplevas som obehagliga, men är vanligen inte smärtsamma.
Har man bara en liten ökning av PSA i blodet beror det oftare på en godartad prostataförstoring än på prostatacancer. Det är svårt att vara säker på att det inte finns någon prostatacancer hos en man med förhöjt PSA-värde. Därför är det vanligt att man får göra upprepade vävnadsprov om man har förhöjt PSA, fast man egentligen är frisk. För män med förhöjda PSA-värden kan osäkerheten om man har cancer eller inte vara oroande.


De som visar sig ha cancer har sällan några besvär
Två eller tre av hundra män som PSA-testas vid ett enstaka tillfälle visar sig ha prostatacancer. Sjukdomen upptäcks då vanligen 5 –15 år innan den ger symtom. Ibland upptäcks små cancerhärdar som aldrig skulle ha lett till någon sjukdom. Det är ofta svårt att veta om en liten prostatacancer kommer att utveckla sig till en allvarlig sjukdom. Ju äldre mannen är, desto mindre är risken.


Behandling av tidig prostatacancer
Prostatacancer som upptäcks efter en hälsokontroll med PSA-prov kan vanligen botas med antingen operation eller strålbehandling. Behandling av prostatacancer leder ofta till försämrad erektionsförmåga (svårt att få stånd).
Strålbehandling ger ibland ändtarmsbesvär och tätare urinträngningar, medan operation i enstaka fall kan medföra besvärande urinläckage.
När cancern verkar vara liten och växa mycket långsamt, väljer man ofta att följa utvecklingen med regelbundna kontroller istället för att behandla direkt.

Så, hur skall jag göra? En vägledning kan vara ...

Göra ett PSA-prov?
Nej, om du är:
•yngre än 50 år eller äldre än 75 år
•symtomfri

Kanske, om du är:
•mellan 50 och 75 år
•orolig för att få prostatacancer

Ja, om du:
•är 50-75 år
•har två eller fler män i släkten som drabbats av prostatacancer.



Lyssna gärna även på Sveriges Radios "Vetandets värld"
Henrik Grönberg, cancerforskare.
från torsdagen 14 oktober 2010
Klicka här!

Kostnaden
Provet inklusive analys kostar 250 kr.


Så bokar Du
Du säger till vår sjuksköterska i samband med besöket om Du vill ta provet.

Genomgår Du en hälsokontroll i övrigt innebär ju detta att vi gör den övriga provtagningen före läkarundersökningen. Är Du osäker i samband med provtagningen (hälsokontrollen) kan vi ändå ta själva provet och Du diskuterar därefter med vår läkare om vi skall analysera provet eller ej.

Åter till "Hälsokontroller"